Barns uppväxtmiljö
Hem / Familj & Barn / Barns uppväxtmiljö
Lagen längre ut handlar det om levnads- och arbetsförhållanden, exempelvis tillgång till barnhälsovård. Relationer i skolan liksom barns och ungas kompetenser är centrala för uppföljning av skolmiljön.
Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör skolmiljön visar bland annat att:
- En majoritet av flickorna och pojkarna i åldern 11−15 år håller med om att eleverna i klassen trivs tillsammans, att de flesta elever är snälla och hjälpsamma och att de andra eleverna accepterar dem.
- De flesta elever i åldern 11−15 år uppger att lärarna bryr sig om dem och accepterar dem som de är, och majoriteten litar på sina lärare.
- En av åtta elever i årskurs 9 saknar behörighet till gymnasiet.
- Tre av tio elever i gymnasiet får inte ett slutbetyg inom fyra år.
- Det finns stora skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund liksom skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
- När det gäller miljön i förskolan håller förskolan i Sverige generellt god kvalitet med hög andel utbildad personal och hög personaltäthet.
Läs mer
Barns utveckling och faktorer som påverkar
Socialsekreterare i den sociala barnavården behöver ha kunskap om barns utveckling i olika åldrar och hur det kan se ut när utvecklingen avviker från det vi förväntar oss.
Barn utvecklas olika och inom det som kallas för normal eller typisk utveckling ryms väldigt många olika barn.
Utveckling på avvägar. Barn och unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola har sämre möjligheter inom arbetslivet. I vissa fall kan även barn- och ungdomspsykiatri eller andra instanser inom hälso- och sjukvården vara avgörande under uppväxten.
Det kan till exempel handla om att utveckla ett språk. Relationen förälder-barn är därför central för att följa utvecklingen av miljön i hemmet.
Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör miljön i hemmet visar bland annat att:
- De allra flesta skolbarn i åldern 11−15 år uppger att de har lätt för att prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem.
- Det är färre flickor än pojkar som uppger att de kan prata med sin pappa, men andelen har ökat över tid.
- Det är vanligare att barn i Sverige kan prata med sin pappa jämfört med barn i många andra europeiska länder.
- Flickor och pojkar i åldern 11−15 år upplever i stort sett samma grad av socialt stöd från familjen och upplevelsen av stöd minskar med åldern.
Läs mer om skolbarns relationer till sina föräldrar i rapporten nedan.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport.
Skolmiljön
En god miljö i skola och förskola är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer.
Sociala relationer med till exempel förskole- och skolkompisar, vänner eller andra de träffar i olika fritidsaktiviteter är också viktiga för barnens trivsel och mående.
Vuxna har större risk att utveckla psykiska besvär om de inte har blivit omhändertagna på ett bra sätt som barn, eller om de har utsatts för våld eller andra övergrepp.
Samhället ska bidra till en bra uppväxt
Samhället kan och ska bidra och hjälpa till, både när det inte fungerar hemma men också för att stödja barns utveckling generellt.
Övriga lager handlar däremot om påverkbara bestämningsfaktorer. Hon ingår i forskargruppen tillsammans med bland annat Maria Engström, med. Uppdraget är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och vi träffar så gott som alla barn i Sverige, och följer dem från födseln upp till sex års ålder då elevhälsan tar vid, säger Maria Engström.
Barnsäkert-studien genomförs inom barnhälsovården Region Dalarna.
Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården Socialstyrelsen, 2015.
Grundbok i BBIC – Barns behov i centrum Socialstyrelsen, 2023
Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende – Kunskapsstöd för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2020.
Klinisk barnpsykologi.
“Pathways to inequalities in child health. För att barnet ska lyckas med det behöver föräldern stödja utvecklingen genom att bland annat lyssna och kommunicera med barnet. Barn som av olika skäl har levt under mindre gynnsamma omständigheter kan verka omogna i vissa avseenden, utan att det betyder att de är allmänt försenade i sin utveckling.
Föräldrars omsorg behöver anpassas till barnets behov
Det är viktigt för barnet att föräldrarna kan ge barnet omsorg och att de anpassar omsorgen till barnets behov under hela uppväxten.
Inom utvecklingspsykologin beskriver man att barnet har vissa centrala uppgifter att lösa under sin utveckling för att gå vidare i nästa steg i utvecklingen på ett optimalt sätt.
Det kan också handla om tillgång till elevhälsa, ungdomsmottagningar och en inkluderande fritids- eller idrottsverksamhet med ledare som stöttar och lyssnar. Ibland, men inte alltid, är det samma faktor som gör att ett problem uppstår och att det fortsätter. Det kan både handla om att ge stöd till föräldrar eller till barnen själva.
Dessutom visade analysen att effekterna av insatserna var högre bland yngre föräldrar, utrikesfödda och de med lägre utbildning.
Stress hos nyblivna föräldrar
– Vår forskning visar att stress och nedstämdhet är mycket vanligt, både hos mammor och pappor. Här finner du även information om våra undersökningar av barns och ungas hälsa.
Hälsans bestämningsfaktorer för barn
Många faktorer påverkar människors hälsa och utveckling, hälsans bestämningsfaktorer.
Det är ett samarbete mellan barnhälsovården (BHV) och socialtjänstens öppenvård och bygger på den amerikanska Seek-modellen (Safe Environment for Every Kid), testad och anpassad till svenska förhållanden.
– Det här är väldigt nytt, socialtjänsten har nästan aldrig kommit in i de små barnens vardag tidigare, utom när det handlat om riktigt svåra problem.
En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. Så många som 24 procent av föräldrarna har angett att de fått hjälp som de annars inte skulle ha fått. Exempelvis finns det tydliga samband mellan att barn som är utsatta för försummelse också kan bli utsatta för fysiskt våld, liksom mellan att som barn upplevt våld i nära relationer och att själv bli slagen.
Det finns också andra samband som kan ha betydelse.
Förskolan och skolan ska ge alla barn likvärdiga förutsättningar att utvecklas och lära. vid Institutionen kvinnor och barns hälsa, och nationell processledare för Barnsäkert.
– Svenska barnhälsovård är unik, det är en av våra största folkhälsoarenor.