Lärarförbundet och lärarnas riksförbund går samman
Hem / Juridik, Samhälle & Myndigheter / Lärarförbundet och lärarnas riksförbund går samman
En omfattande organisationsutredning visade att de fackliga skillnaderna minskat kraftigt och att det fanns ett stort medlemsstöd för att bilda ett nytt, gemensamt förbund. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.
Sveriges Lärare: 2023–
Bakgrunden till bildandet var delvis strategisk: lärarna behövde en starkare, gemensam röst i en förändrad skolvärld.
LF tar numera endast emot behöriga lärare som medlemmar och de har öppnat för ett förstatligande av skolan.
Kommunaliseringen av skolan har varit en stötesten mellan förbunden i trettio års tid
350 lärare demonstrerar 1989 utanför Statens Avtalsverk i Stockholm mot arbetstidsreglering och kommunalisering.
Foto: Ulf Sirborn/SCANPIX
Den sistnämnda frågan, kommunaliseringen av skolan, har varit en stötesten mellan förbunden i trettio års tid.
Samverkan kunde nu innefatta både förhandlingsfrågor, utbildningspolitik samt pensions- och försäkringsfrågor. Formmässigt kommer läsarna inte att känna igen sig, vi har gjort en redesign för att förbättra läsupplevelsen. Båda förbund har öppet rekryterat från varandra – under de senaste åren har LF minskat i antal, medan LR har ökat något – men att Lärarförbundet öppet storsatsar på rekrytering mitt under förhandlingar om att bilda ett nytt förbund sticker i ögonen på vissa i Lärarnas Riksförbund.
I Lärarförbundet röstar kongresser generellt igenom förbundsstyrelsens förslag, medan Lärarnas Riksförbund har en tradition av att ifrågasätta dem. Inom LR identifierar många sig starkt med sitt förbund, samma kultur finns inte inom LF, menar röster inom LR. ”Om en lärare vet att den är medlem i facket men inte i vilket förbund, då är den med i Lärarförbundet” säger en förtroendevald inom LR till Arbetsvärlden.
Känslan av svek lever kvar
Det är lätt att se hur Lärarförbundet har närmat sig Lärarnas Riksförbund i sakfrågor under de sista åren.
Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Tillhörighet till centralorganisation är en fråga för förbundsledning och inte gemene medlem.
Olika beslutskulturer
De steg som redan tagits mot ett bildande av ett nytt förbund visar tydligt hur olika de två facken fungerar, säger de som Arbetsvärlden talat med. Lärarens chefredaktör Michael Jonsson blir chefredaktör för den nya redaktionen, medan Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond blir redaktionschef.
Medarbetarna för båda titlarna på både Make Your Mark och OTW har erbjudits att följa med till den nya redaktionen.
Kommer de att tvångsöverflyttas till Skolledarna (som i utredningen föreslås ligga under samma paraply som det nya förbundet för lärare), ett förbund som de aktivt valt bort genom sitt medlemskap i Lärarförbundet?
Blir det färre lärare runt förhandlingsbordet nu?
Det har varit relativt tyst i debatten om vad som ska hända lokalt om två förbund nu blir till ett.
LF, med sina drygt 230 000 medlemmar, är betydligt större än LR, med strax över 90 000 medlemmar.
Många inom Lärarnas Riksförbund har känt sig överkörda i sättet som LF gått ut i media och talat om sammanslagning, både historiskt och under den process som pågår nu.
Rekryteringskrig och centralorganisation
En konflikt som pågått länge är striden om medlemmar.
Tidningen ska kännas mer modern.
Redaktionen kommer att fortsätta att ge ut tidningar nischade för de största yrkesgrupperna, i papper och digitalt: Förskolan, Fritidspedagogik, Grundskolläraren, Ämnesläraren (svenska mm), Ämnesläraren (matematik mm), Ämnesläraren (estet), Yrkesläraren, Specialpedagogik, Folkhögskolan, samt den nya tidningen Vägledaren som går ut till medlemmar som arbetar som studie- och yrkesvägledare.
Tidningen Lärarens oberoende i förhållande till ägaren har ifrågasatts eftersom man är ganska tydlig med att man går lärarnas ärenden.
Skillnaderna mellan förbundens medlemsgrupper hade minskat, frustrationen växte bland medlemmarna och behovet av tydlig facklig kraft samlade allt fler bakom en ny organisering.
Redan 1996 hade ett fördjupat samarbete mellan lärarorganisationerna inletts då Lärarnas Samverkansråd bildades. Och alltså redaktionellt driva lärarnas viktigaste frågor.
Samtidigt går tidning Chef & Ledarskap ihop med tidningen Skolledaren, och skapar nya Skolledaren, i och med att Lärarförbundet Skolledare och Sveriges Skolledare bildar nya förbundet Sveriges Skolledare.
Frågan är: kommer det att innebära färre platser för lärargruppen vid förhandlingsborden?
Den utredning som Lärarnas Riksförbund nu presenterat föreslår att ett nytt förbund, Sveriges Lärare, ska sjösättas i januari 2023.
Detta är en utskrift från arbetsvarlden.se
Kommentera artikeln
Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar!
Var kommer de pengarna ifrån? Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Det förefaller även den nya tidningen göra:
”Vi ska se till att öka trycket på makthavare på regerings- och kommunnivå för att driva förändring till lärarnas fördel, och samtidigt vara klassrumsnära i allt vårt innehåll”, säger redaktionschefen Jonas Fond i ett pressmeddelande om den nya tidningen.
Men Michael Jonsson menar att redaktionen är oberoende i förhållande till ägarna.
– Jag är ansvarig utgivare, ingen talar om för mig vad vi ska skriva, jag bestämmer vad tidningarna och de digitala kanalerna ska innehålla, vi låter inte ägaren se vårt innehåll före publicering, säger Michael Jonsson.
– Däremot har vi en bra relation med våra ägare, och vi skriver om frågor som berör vår målgrupp lärarna.
Det finns också en fråga kring var studievägledare skulle passa in.
Det sista väger tungt i varför ett nytt förbund ska organiseras som en federation, annars skulle förskollärarna helt enkelt få för mycket makt.
Förskollärare är en stor grupp inom Lärarförbundet. Då, i slutet av 80-talet, tog förbunden helt olika ställning i frågan.