Viss frihet bakom ridån

Jag kommer förbi när det är dags för nästa begär, en storslaglig en. Men oväntade vägavstängningar eller konstruktioner kan ibland påverka noggrannheten. Döda mig bara inte.

– Ja det kan du nog göra Valentino, svarade Fader Mendax med ett flin. Med en klinga av silver.

Utan tvekan svepte jag mitt svärd mot Fader Mendax.

Varje natt efter erövring såg man män från nord marschera med facklor i hand. Demonen hade målningar överallt men valde att specifikt rista en kvinna med en ring. Det var där ute jag såg en man.

En välplanerad resa säkerställer att du maximerar din njutning och minimerar potentiella risker. Då kunde jag undkommit skogens demon.

Fader Mendax stannade upp och tog upp en vass sten. I ett svep flydde jag och mitt folk från byn, åtminstone de fåtal som lyckade undgå förödelsen. Hennes ögon var av ren domning.

Månaderna gick och rykten spred om en kvinna som hade fått barn.

Varje natt kunde lika gärna varit min sista. Många skulle säga att detta vara trauma för en ung pojke som jag var, men det var bara bränsle för min hämndlust.

I skogen fick man offra sin bekvämlighet. Den här byn har bara en hjälte. Och efter det tar vi och besöker kungariket i nord.

Han sträckte fram dolken mot mig. Vid morgonen låg det kroppar där ute.

Över att deras kära konung inte kan erövra vårt kära hem. Med ett hårt grepp om benet så drog jag flickan. Jag kunde inte sova den natten, hennes ord bara hemsökte mig.