Örtofta slott historia

Senare kom den även att gälla inom vissa områden på landsbygden, som därmed undantogs från den rådande häradesjuristdiktionen. Örtofta slott är beläget mitt emellan Eslöv och Lund.

Birkesrätten, unikt för Örtofta.
Under den tid som Danmark omfattade även Skåne hade Örtofta en särställning bland de skånska adelsgodsen genom att ensamt inneha egen juristdiktion eller s k birkerätt.

I Sverige och Norge hade begreppet birk endast använts i städer med stadsrättigheter, medan det i Danmark med tiden uteslutande betecknade den adliga eller kungliga godsjurisdiktionen. Drottning Margareta motsatte sig de skånska initiativet, även om hon själv arbetade i samma riktning och sedan den svenske kungen besegrats militärt blev hon successivt Nordens mäktigaste person och senare Kalmarunionens drottning.

Under 1400-talet utmärkte sig flera av ägarna Has till Örtofta för såväl kaperier på Östersjön som politiska intriger under unionstiden.

Han var även ägare till Bäckaskog gods. Det hade funnits tendenser till skånsk utbrytning från Danmark tidigare, som bl.a.

Birkerätt
Borgherrarna på Örtofta hade så kallad birkerätt, det vill säga full domsrätt enligt stadslagen över befolkningen. Margareta Magdalena Barnekow överlevde sin make och efter hennes död delades Örtofta mellan arvingarna.

Margareta Magdalenas bror Adolf Fredrik Barnekow var en skicklig trädgårdsarkitekt och har säkerligen medverkat i arbetet med de nya trädgårdsanläggningarna som påbörjades under denna tid.

Man kan förmoda att med anledning av bröllopet verkställdes den grundliga reparationen av huvudbyggnaden, som inskriftstavlan över ingångsdörren berättar om.

lett till en personalunion mellan Skåne och den svenska kungen Magnus Eriksson åren 1332 - 1360. Möjligen var det hans avsikt att ge huvudbyggnadens borggårdsfasad ett karolinskt utseende genom att uppdela den med pilastrar. Han gifte sig med en dotter till Magnus Stenbock. Det var denne Christian som lät utföra en grundlig restauration av borgen år 1728.

Efter Christian Barnekows död kom Örtofta att förvärvas av hovmarskalken och friherren Carl Filip Sack som var gift med en dotter till paret Barnekow, Margareta Magdalena.

På hans tid anlades den första avelsgården vid Slättäng. Detta förbud upphävdes först 1483 och det är knappast troligt att ett hus byggdes på Örtofta mellan dessa år.

1483 ägdes Örtofta av riksrådet Tönne Vernesen Parsberg. Godsägaren till Örtofta hade s.k.

Genom den stora ombyggnaden av borgen 1857 – 61 såg han till att minnet efter honom bevarades. Vid sekelskiftet 1900 sysselsatte godset ännu omkring 200 man och stallarna var fyllda med ett 30-tal hästar.